Gratis plasma-tv
Hej. Tack för att du besöker min blogg.
Varför rusar bostadsrättspriserna?
Många skyller priserna på bostadrätter på den låga räntan och ropar på räntehöjningar. Riksbanken ropar på hjälp och regleringar i syfte att den egna insatsen i boendet måste bli högre. Lagstifta och reglera är alltid lösningen när man anser att något misslyckats.
Fundamentalt är det helt andra mekanismer som driver bostadsrättspriserna än vad som anges i press och talas om från politiker. Det är poltiska beslut som leder till den onaturligt höga prisuppgången. Den största anledningen till uppgången är givetvis att politiker pumpat ut skattemedel i verksamheter som på en fungerande marknad antagligen inte skulle funnits kvar. Det kan gälla bankstöd, bidrag till företag och privatpersoner, företagsstöd, bankgarantier osv. Dessa pengar leder på ett konstlat till prisökningar inom vissa områden som naturligen aldrig skulle uppstå.
Om vi tillåtit banker och företag som inte kan gå med vinst att gå i konkurs hade vi också sett en högre arbetslöshet, lägre löner, färre bonusar osv. Det på kort sikt hade eliminerat mycket av de prisstegringar vi nu ser framför oss med hög inflation som risk.
På lång sikt hade vi då istället också skapat livskraftiga företag, banker och en god grund för vår ekonomi att vila på. Nu skjuter vi bara problemen och skulderna framför oss. Det gäller att ha tur och att hamna rätt i bidragskarusellen.
Givetvis påverkar en lägre ränta och skattesänkningar prissättningen eftersom allt i grunden handlar om konsumtionsutrymme. Men man skall förstå att det är nya poltiska beslut som leder oss in i nästa krasch. Om man gör som man alltid gjort kommer det gå som det alltid gått.
Fundamentalt är det helt andra mekanismer som driver bostadsrättspriserna än vad som anges i press och talas om från politiker. Det är poltiska beslut som leder till den onaturligt höga prisuppgången. Den största anledningen till uppgången är givetvis att politiker pumpat ut skattemedel i verksamheter som på en fungerande marknad antagligen inte skulle funnits kvar. Det kan gälla bankstöd, bidrag till företag och privatpersoner, företagsstöd, bankgarantier osv. Dessa pengar leder på ett konstlat till prisökningar inom vissa områden som naturligen aldrig skulle uppstå.
Om vi tillåtit banker och företag som inte kan gå med vinst att gå i konkurs hade vi också sett en högre arbetslöshet, lägre löner, färre bonusar osv. Det på kort sikt hade eliminerat mycket av de prisstegringar vi nu ser framför oss med hög inflation som risk.
På lång sikt hade vi då istället också skapat livskraftiga företag, banker och en god grund för vår ekonomi att vila på. Nu skjuter vi bara problemen och skulderna framför oss. Det gäller att ha tur och att hamna rätt i bidragskarusellen.
Givetvis påverkar en lägre ränta och skattesänkningar prissättningen eftersom allt i grunden handlar om konsumtionsutrymme. Men man skall förstå att det är nya poltiska beslut som leder oss in i nästa krasch. Om man gör som man alltid gjort kommer det gå som det alltid gått.
Snöröjning?
Pga den dåliga snöröjningen i Stockholm så kan inte sopor hämtas, tåg gå i tid, bussar ta oss till jobbet, varor levereras osv. Mycket blir bristfälligt utfört.
När vi betalar skatt förväntar vi oss någon form av försäkring eller någon form av utförande för pengarna. Men varje gång blir vi besvikna.
Snöröjningen visar i princip hur våra skattepengar används på många områden.. Snöfattiga år så går överskotten åt till annat. Snörika år så räcker inte pengarna till. När vi väl behöver service så fungerar den inte, systemen kollapsar alternativt budgeten räcker inte.
Låt inte politiker ha makten över våra liv och framförallt inte över snöröjningen. Kräv pengarna tillbaka nu!
När vi betalar skatt förväntar vi oss någon form av försäkring eller någon form av utförande för pengarna. Men varje gång blir vi besvikna.
Snöröjningen visar i princip hur våra skattepengar används på många områden.. Snöfattiga år så går överskotten åt till annat. Snörika år så räcker inte pengarna till. När vi väl behöver service så fungerar den inte, systemen kollapsar alternativt budgeten räcker inte.
Låt inte politiker ha makten över våra liv och framförallt inte över snöröjningen. Kräv pengarna tillbaka nu!
Hur många soppåsar är 15kg
Numera tillämpar sopåkarna i Stockholm arbetsmiljölagen. Något som redan givetvis borde tillämpats. Däremot kan man ifrågasätta vissa av lagarna. Bland annat den som säger att "sopgubbarna" inte får hantera säckar över 15kg.
Om varje soppåse väger sådär 3kg, så blir det 5 soppåsar per säck. Var detta så genomtänkt?
Efter en förändring i lönevillkoren för vissa "sopgubbar" har arbetsmoralen ändrats och det ger oss soppberg i snart i varje hus. Problemet är som vanligt att flera beslut som förändra detta är politiska, så vänj dig vid sopor upp till anklarna.
Om varje soppåse väger sådär 3kg, så blir det 5 soppåsar per säck. Var detta så genomtänkt?
Efter en förändring i lönevillkoren för vissa "sopgubbar" har arbetsmoralen ändrats och det ger oss soppberg i snart i varje hus. Problemet är som vanligt att flera beslut som förändra detta är politiska, så vänj dig vid sopor upp till anklarna.
Räntechock?
Alla talar nu om den räntechock som skall drabba oss låntagare. Räntan skall gå upp kraftigt och normaliseras, men vad är en normal ränta? Under de senaste 12 åren ligger den "normala" reporäntan på strax under 3% och räknar bort toppar och bottnar så hamnar snittet på lite drygt 3%. Alltså ingen chocknivå mot tidigare.
Höjer man reporäntan och driver upp räntor för bolånekunder så minskar också konsumtionsutrymmet. 2 miljoner i lån med 5% ränta gör 100.000 i ökade räntekostnader på ett år. Alltså c.a 70-80 tkr i minskat konsumtionsutrymme per år för de som ligger med rörliga räntor idag på 1-1,5%.
I och med att vår export och basindustri till viss del försvunnit så är vi i princip beroende av den inhemska konsumtionen för att hålla nere arbetslösheten. Och skall vi därmed förhindra ännu en nedgång så kommer räntan inte att kunna chockhöjas förutsatt att inte exportindustrin går som tåget.
Ericsson har 85000 färre jobb i sverige idag än år 2000. Jobben på Volvo och Saab mfl företag kommer heller inte att öka i landet. Som sagt räntan förblir nog låg några år till.
Höjer man reporäntan och driver upp räntor för bolånekunder så minskar också konsumtionsutrymmet. 2 miljoner i lån med 5% ränta gör 100.000 i ökade räntekostnader på ett år. Alltså c.a 70-80 tkr i minskat konsumtionsutrymme per år för de som ligger med rörliga räntor idag på 1-1,5%.
I och med att vår export och basindustri till viss del försvunnit så är vi i princip beroende av den inhemska konsumtionen för att hålla nere arbetslösheten. Och skall vi därmed förhindra ännu en nedgång så kommer räntan inte att kunna chockhöjas förutsatt att inte exportindustrin går som tåget.
Ericsson har 85000 färre jobb i sverige idag än år 2000. Jobben på Volvo och Saab mfl företag kommer heller inte att öka i landet. Som sagt räntan förblir nog låg några år till.
