Varför rusar bostadsrättspriserna?
Många skyller priserna på bostadrätter på den låga räntan och ropar på räntehöjningar. Riksbanken ropar på hjälp och regleringar i syfte att den egna insatsen i boendet måste bli högre. Lagstifta och reglera är alltid lösningen när man anser att något misslyckats.
Fundamentalt är det helt andra mekanismer som driver bostadsrättspriserna än vad som anges i press och talas om från politiker. Det är poltiska beslut som leder till den onaturligt höga prisuppgången. Den största anledningen till uppgången är givetvis att politiker pumpat ut skattemedel i verksamheter som på en fungerande marknad antagligen inte skulle funnits kvar. Det kan gälla bankstöd, bidrag till företag och privatpersoner, företagsstöd, bankgarantier osv. Dessa pengar leder på ett konstlat till prisökningar inom vissa områden som naturligen aldrig skulle uppstå.
Om vi tillåtit banker och företag som inte kan gå med vinst att gå i konkurs hade vi också sett en högre arbetslöshet, lägre löner, färre bonusar osv. Det på kort sikt hade eliminerat mycket av de prisstegringar vi nu ser framför oss med hög inflation som risk.
På lång sikt hade vi då istället också skapat livskraftiga företag, banker och en god grund för vår ekonomi att vila på. Nu skjuter vi bara problemen och skulderna framför oss. Det gäller att ha tur och att hamna rätt i bidragskarusellen.
Givetvis påverkar en lägre ränta och skattesänkningar prissättningen eftersom allt i grunden handlar om konsumtionsutrymme. Men man skall förstå att det är nya poltiska beslut som leder oss in i nästa krasch. Om man gör som man alltid gjort kommer det gå som det alltid gått.
Fundamentalt är det helt andra mekanismer som driver bostadsrättspriserna än vad som anges i press och talas om från politiker. Det är poltiska beslut som leder till den onaturligt höga prisuppgången. Den största anledningen till uppgången är givetvis att politiker pumpat ut skattemedel i verksamheter som på en fungerande marknad antagligen inte skulle funnits kvar. Det kan gälla bankstöd, bidrag till företag och privatpersoner, företagsstöd, bankgarantier osv. Dessa pengar leder på ett konstlat till prisökningar inom vissa områden som naturligen aldrig skulle uppstå.
Om vi tillåtit banker och företag som inte kan gå med vinst att gå i konkurs hade vi också sett en högre arbetslöshet, lägre löner, färre bonusar osv. Det på kort sikt hade eliminerat mycket av de prisstegringar vi nu ser framför oss med hög inflation som risk.
På lång sikt hade vi då istället också skapat livskraftiga företag, banker och en god grund för vår ekonomi att vila på. Nu skjuter vi bara problemen och skulderna framför oss. Det gäller att ha tur och att hamna rätt i bidragskarusellen.
Givetvis påverkar en lägre ränta och skattesänkningar prissättningen eftersom allt i grunden handlar om konsumtionsutrymme. Men man skall förstå att det är nya poltiska beslut som leder oss in i nästa krasch. Om man gör som man alltid gjort kommer det gå som det alltid gått.
Kommentarer
Trackback
