Rätten att försvara sig själv - Rödeby
Efter den tragiska händelsen i Rödeby kommer nog diskussionen om "Növärnsrätten" att gå hög. Att döda någon kommer aldrig att bli rätt, ej heller att skada någon.
Om någon i ens omgivning blir utsatt för provokationer eller våld, får man försvara sig då och med vilka medel?
Stämmer lagen och med vår moral i dessa frågor?
Några olika scenarior:
En kvinna som blivit överfallen och våldtagen i en park och råkar ha ihjäl sin sin förövare.
En pojke mot sex stycken andra pojkar i ett gäng skadar tre av dem svårt.
En polis i Göteborg skjuter en stenkastande yngling så han måste uppsöka vård.
En "gubbe" försvar sitt hem och sin familj mot trakasserande (som pågått i flera år) ungdomar och en råkar dö.
En kvinna blir trakasserad av sitt ex på telefon, per mail och uppsökt och slagen. Hon få fly med ny identitet.
Ett barn blir påhoppat och kidnappat, en förbipasserande tar saken i egna händer och skadar förövaren för livet.
Alla dessa scenarior inbegriper juridiska och moraliska problem, men tänker vi verkligen nyanserat eller är det bara emotionellt? Vad skall man få göra och varför är inget redan gjort.
Rödeby borde aldrig hänt, våldtäkten i parken borde aldrig hänt, trakasserier mot kvinnor borde aldrig få ske osv. Det händer nya liknande händelser hela tiden. Lagrummen borde ändras. I vissa fall finns till och med lagrum, men polisens försumlighet och bristande kompetens gör att inget sker. Vi måste alla ta vårt ansvar och våga agera när vi ser att något är fel. Nödvärnsrätten är viktig. Om någon attackerar mig eller mina närmaste kommer jag iaf att försvara mig. Gör det du med, jag står på din sida.
jo det är så att jag håller på med ett skolarbete om just blogging så jag tänkte höra med dig ifall du får betalt för att blogga?
Ja, vad är nödvärn.
Att efter att ha blivit utsatt för trakaserier en längre tid utan gehör från lagens långa kan man väl tycka att viss överreaktion är berättigad men att ta till dödligt våld vet jag inte om det kan ses som försvar. Hade "Rödeby-pappan" klappat till ungarna och en hade avlidit av det tycker jag nog att situationen hade varit annorlunda. Att ta till vapen, av alla slag, som man vet kan resultera i dödlig utgång bör sättas i relation till den hotbild man befinner sig i, vilket visserligen är en personligt individuell upplevd hotbild.
Vad som ses som nödvärn när det gäller våld bör nog sättas i ett tidsperspektiv. Om jag blir/känner mig hotad till livet av en person som står framför mig har jag inget annat val än att försvara mig där och då, om jag blir trakaserad och mentalt mobbad har jag tid att polisanmäla, samla bevis etc. så tiden spelar in som faktor tycker jag.
Sen är det väldigt lätt för mig att sitta i min bubbla av trygghet och säga vad andra ska/bör göra i en situation som jag ej har några emotionella knytningar till.
Självförsvar är en rätt vi alla har, men att ta lagen i egna händer är inte tillåtet, enligt lag (ironiskt nog). Men det är då oerhört viktigt att de myndigheter vi är beroende av för att hjälpa oss tar våra upplevda situationer på allvar.
Hade pojken i Rödeby left i dag om polisen hade ingripit och fått stopp på trakaserierna, antagligen. Vi får hoppas att lagens långa arm sträcker sig lite extra och verkligen lyssnar. Det är ovanligt att en person som söker hjälp i en jobbig situation ljuger..
Att döda någon är aldrig rätt. Det är vi helt överens om. Frågan är dock när och hur vi skall få försvara oss när staten inte lyckats göra det. Polis och rättsväsende kapitulerar under arbetsbördan och inkompetens. Jag kommer iaf att försvara mig om ingen annan gör det.
